Challenge Lab agerar på globala hållbarhetsutmaningar med Chalmersområdet som hävstång

18 augusti 2019

Möjlighet till samverkan är något som utmärker Chalmersområdet och Challenge Lab är själva essensen av de möjligheter som bjuds. Som innovationsarena fokuserar detta unika initiativ på att koppla ihop masterstudenter med intressenter från näringslivet, offentlig sektor och resten av den akademiska världen.
– Det är en stor styrka att vara etablerad här, i gränslandet mellan universitet och samhället. Även du som inte själv tillhör akademin är tillräckligt nära för att enkelt ta del av pågående forskning. Här finns rätt mix samlad direkt i din vardag; det lätt att springa på folk, mötas öga mot öga för att ställa frågor eller bjuda in till möte. Här får du bra kontakter och bygger nätverk på riktigt, säger Linnea Johansson, koordinator på Challenge Lab.



Challenge Lab går ut på att hjälpa samhället att ställa om mot hållbarhet. Linnea Johansson arbetar som koordinator.

Challenge Lab grundades 2014 och är en del av Chalmers tekniska högskola, som redan då hade fler hållbarhetsinitiativ igång. Målet för Challenge Lab är att hitta innovativa lösningar på hållbarhetsutmaningar med inriktning på regionala sammanhang men som även är applicerbara i större skala. Processen bygger på backcasting som metod för att utgå från framtiden och definiera ett önskvärt, hållbart samhälle och sedan hitta vägar för att nå dit. Detta i stället för att utgå från dagens samhälle och försöka bli av med dess problem. Tanken är att ställa om till detta hållbara samhälle med hjälp av studenter som en neutral part i mitten som på ett produktivt sätt kan bygga förtroende mellan olika aktörer, olika organisationer, företag och individer, och få dem att tillsammans skapa de lösningar och förändringar som behövs.

Får aktörer som delar utmaning att prata med varandra

John Holmberg hade i många år framgångsrikt arbetat med och forskat på backcasting som metod för att hitta innovativa lösningar på hållbarhetsutmaningar. En tidig insikt var att studenter gärna släpps in av företag och organisationer och där både kan diskutera utmaningar och erbjuda hjälp med såväl strategier som lösningar för att komma vidare. Genom sin roll som dåvarande vicerektor för hållbar utveckling på Chamers gjorde han Challenge Lab till verklighet.
– John Holmbergs idé är att se studenter som en resurs för att få olika parter att börja prata med varandra. Få igång samtal i komplexa frågor som inte kan lösas av en enskild part utan där samverkan är avgörande. Han upptäckte att studentens utifrånperspektiv både kan bygga tillit mellan aktörer och skapa en helhetsbild som lotsar processen framåt mot en gemensam lösning.

FAKTA:
Backcasting – ett sätt att se bortom rådande normer

Challenge Lab bygger sin verksamhet kring backcasting som ett sätt att eftersträva systeminnovation och på så sätt hjälpa samhället att ställa om mot hållbarhet. Backcasting som den tillämpas i Challenge Lab består av 4 steg: Steg 1. Definiera principer för en hållbar värld, exempelvis att ”resurser hanteras så att alla människor kan tillfredsälla sina grundläggande behov”. I steg 2 utvärderas det nuvarande samhället i förhållande till det önskvärda, och gap mellan dem identifieras. I steg 3 eftersöks hävstångspunkter, möjligheter och lösningar som kan överbrygga gapet, medan det i steg 4 utvecklas strategier för att genomföra idéerna som identifierats som hävstångspunkter. Genom att börja i framtiden får studenterna hjälp att fokusera på vad som är riktigt viktigt att åtgärda och samtidigt lösgöra sig från föreställningen om vad som är möjligt utifrån rådande normer.

Problemställningar formuleras i exjobbslabbet

Rent metodiskt är Challenge Lab uppdelat i två delar: en kurs på temat "Leadership for Sustainability Transitions" samt ett "master thesis lab". I kursen lär sig studenterna metoder och verktyg för omställning och arbetar med hållbarhetsutmaningar kopplade till Chalmers campus. I exjobbslabbet applicerar studenterna sedan kunskapen och breddar med utmaningar i Göteborg och hela Västsverige. Båda utförs i interaktion med intressenter.
– Våra studenter identifierar problem och intressanta frågeställningar som sedan resulterar i examensarbeten som skrivs i par av mastersstudenterna. Exempel på uppsatsprojekt spänner från elektromobilitetsstrategier i Göteborg till stadsodling och lösningar för en effektivare delningsekonomi, berättar Linnea Johansson.
Varje vår, under två dagar, presenterar sedan studenterna sina arbeten i ett event på Chalmersområdet som är öppet för alla som vill lyssna. Challenge Lab skapar på detta sätt en dynamisk miljö där studenterna ges möjlighet att koppla ihop projekt, företag och offentliga initiativ med kunskap från akademin för att hitta hävstångspunkter i systemet.
– Studenterna uppdrag är kort sagt att tillsammans med intressenter identifiera kritiska hållbarhetsutmaningar samt hävstångspunkter som kan överbrygga dessa för att på så sätt ta alla sektorer i samhället framåt. Vi tror att eleverna genom deras relationsbyggande har en förmåga som går utöver vad en ensam samhällsaktör kan göra.

FAKTA:
Vinnare av utmärkelsen ”2016 GUPES Green Gown Award”

Challenge Lab mottog utmärkelsen 2016 GUPES Green Gown Award för ett lysande initiativ där studenter lär sig att utforska, definiera och agera på globala utmaningar, vilket kommer att förändra hur vi lever tillsammans på vår planet. Detta genom att Challenge Lab erkänner, utrustar och stärker studenter till att få en transformativ inverkan på samhället.

Studenter får själva formulera frågan utifrån ett reellt problem

Studenter från samtliga mastersprogram på Chalmers och Handelshögskolan är välkomna att ansöka om att få skriva sitt examensarbete inom Challenge Lab. I snitt skrivs 6-8 arbeten per år.
– Vi söker studenter med olika bakgrund och olika kunskap som kompletterar varandra. Ungefär hälften är svenska studenter och hälften är internationella studenter, och studenterna ser ofta mångfalden som en stor framgångsfaktor för projekten.
Studenterna ser det som en unik möjlighet att själva få formulera sin egen fråga, men utifrån ett reellt behov och kopplat till verkliga utmaningar. Att de ges möjlighet att prata med många personer i flertal organisationer.
– Detta är något som är unikt för Challenge Lab, att du själv får identifiera problem som är intressanta för dig men samtidigt relevanta för samhället. Studenter är annars mer vana vid fördefinierade, förenklade problem. Här ges istället träning i att tänka kring ett problem som är komplext och där de får tillgång till en stor mängd intressenter och deras perspektiv. De lär sig leda konstruktiva dialoger, förstå system och hur olika delar hänger ihop och därefter designa lösningar.

Samverkan som ger ringar på vattnet

Det är imponerande nätverk som skapas. Kluster som bildar hållbara relationer för framtiden.
– Detta läsår har vi exempelvis involverat ca 60 individer från olika organisationer till våra aktiviteter i kursen och exjobbslabbet. Varje uppsatspar har dessutom pratat med ytterligare 10-20 personer kopplade till sina projekt. Vi ser att samverkan ger ringar på vattnet, att metoden fungerar och att det skapas relationer och sammanarbeten som fortsätter långt efter att studenterna lämnat Challenge Lab.
Alla resultat i form av examensuppsatser finns publicerade på Challenge Labs hemsida.
– Det har gjorts så många spännande arbeten! Några värda att lyfta upp är till exempel en uppsats från 2015 där studenter hjälpte till med processen kring framtagandet av Västra Götalandsregionens strategiska rapport Klimat 2030. En annan är en förstudie för framtagandet av en strategi kring elektromobilitet i Göteborg. Ett tredje exempel är rapport för Johanneberg Science Park som behandlar deras arbete i realiteten med Agenda 2030: vad den betyder för dem och hur de kan bidra till att hållbarhetsmålen uppnås, allt utifrån deras organisation och deras förutsättningar.

Socialt uppdrag med mycket nätverkande

I rollen som koordinator är det Linneas uppdrag att hålla ihop de olika trådarna, som att administrera kurser och exjobbslabbet samt hantera och utveckla nätverk som de tillhandahåller till sina studenter.
– Det är ett socialt uppdrag och väldigt mycket kontaktskapande. I mitt jobb måste jag prata runt och identifiera personer med vilja och möjlighet att påverka – både genom intresse och engagemang men också genom inflytande. Jag letar också pågående processer för våra studenter att knyta an till. Både inom Chalmers och i samhället och regionen.
Linnea stöttar även studenterna genom processen då många är ovana att arbeta iterativt, med öppna frågeställningar och så nära externa aktörer.
– Jag bjuder in relevanta föreläsare som delar sin kunskap. Under våren hade studenterna till exempel en workshop om hur du håller en värdeskapande workshop!
Nätverket hon har runt sig på Chalmersområdet är avgörande. Företag och organisationer som etablerar sig på Chalmersområdet ges många fördelar, menar hon.
– Genom att befinna dig här får du snabbt koll på vilka du borde prata med för att utvecklas inom ditt område, samtidigt som du befinner dig nära staden. Och såväl staden som regionen är intresserade av vad som skapas här i Johanneberg Science Park, avslutar Linnea Johansson.

FAKTA:
John Holmberg – mannen bakom Det naturliga steget och Challenge Lab

Professor i fysisk resursteori och innehar Sveriges första UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling. Holmberg är från början teknisk fysiker som i sin doktorsavhandling utvecklade principer för en hållbar framtid som fick stor internationell spridning genom Det Naturliga Steget. Han var med som expert under arbetet med att ta fram Agenda 2030 och FN:s 17 hållbarhetsmål som lanserades 2015. Holmberg forskar nu huvudsakligen inom området hållbar omställning och anlitas frekvent av privata och offentliga organisationer för sin kompetens inom området. Sedan 2014 driver Holmberg Challenge Lab vars metodik bygger på hans forskning.

FAKTA:
Challenge Lab och Agenda 2030

2015 släppte FN dokumentet Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan betonar hållbar utveckling som en utmaning som berör transformation och integration. Transformation i den meningen att marginella förändringar inte är tillräckliga, utan att en systemisk förändring krävs. Integration i den meningen att alla dimensioner av hållbarhet måste övervägas samtidigt, och att vi måste arbeta ihop över sektorer och skalor. Detta tankesätt ligger mycket nära hur Challenge Lab jobbar och agendan influerar och inspirerar därför mycket av arbetet.

Läs mer om hur du etablerar dig på Chalmersområdet:
https://etablera.johannebergsciencepark.com/lediga-lokaler/

Läs mer om Challenge Lab och deras spännande rapporter:
https://www.challengelab.chalmers.se/